Utvärderingar av NAD Etablering

Sedan starten av Nätverk-Aktivitet-Delaktighet, NAD i Malmö har det genomförts 2 utvärderingar som presenteras här nedan:
Föreningsaktiviteters betydelse och mervärde för nyanländas etablering genom NAD (2018)
Utdrag ur sammanfattningen:
Resultaten visar att NAD skapar förutsättningar för att nyanländas föreningsengagemang kan bidra till att deras språkkunskaper, sociala nätverk och hälsa stärks. Vidare pekar våra resultat på att NADaktiviteterna har haft, enligt deltagarna själva, en stor betydelse för deras integration i landet. Dessa resultat ligger i linje med mycket av forskningen på området. Vår studie tillför också en fördjupad bild av de aspekter som deltagarna upplever som positiva. Här finner vi fler dimensioner än de ovannämnda språk, sociala nätverk och hälsa. Deltagarna tar upp dimensioner som tillgång till och kunskap om aktiviteter, samhällen och platser som de annars hade haft svårt att hitta till, men också en mer generell vägledning i samhället genom bland annat information och råd i möte med olika institutioner, inte minst offentliga myndigheter. Det kan vara viktigt att poängtera att dessa aspekter inte är ömsesidigt uteslutande utan snarare verkar ha en kumulativ effekt där den ena kan vara en förutsättning för den andra men där alla verkar kunna bidra till bättre integration och etablering, utifrån en bred förståelse av dessa. En hel del av dessa dimensioner går direkt att koppla till kännetecken och egenskaper som ofta tillskrivs föreningslivet som samhällssektor: egenorganisering baserad på gemensamma intressen, demokrati, medmänsklighet och solidaritet.

Samverkan mellan stat, region och civilsamhälle för nyanländas etablering – En utvärdering av projektet NAD i Skåne (2014-2016)
Utdrag ur sammanfattningen:
Utvärderingen pekar på att NAD som samverkansmodell skapar förutsättningar för att föreningslivet ska kunna skapa aktiviteter
för nyanlända i samverkan med det offentliga utan att riskera sin självständighet och oberoende, och i dialog. Det finns i
projektet ett utrymme för olika tolkningar av kvalitet som följs upp i mötet mellan parterna. Den omfattande kommunikationen
bidrar också till viss öppenhet och insyn. Organisationernas möjlighet att planera mer långsiktigt garanteras dock inte bl.a. på
grund av olika krockar mellan föreningarnas behov av flexibilitet och fokus på frivillighet, och etableringsplanens strukturerande
funktion med behov av schemaläggning av den nyanländes aktiviteter och närvarokrav. Det finns också en del begräsningar
kring mångfald av organisationer och aktiviteter som erbjuds i projektet, något som diskuteras i slutsatserna.